Well, sedan jag började spela igen har jag ju gjort alla dagliga varje dag, men vissa undantag vill säga. Därmed har jag samlat ganska mycket JS och beslutade mig för att införskaffa mig allt det  jag velat införskaffa men inte gjort. Jag är ganska bra på att köpa saker saker jag inte behöver. (Jag faller för billigt skräp jag ändå inte använder) men kände att det skulle bli en ändring på det. Så jag satte mig helt enkelt ner med det fantastiska programmet Starstable databas och gick sedan sakta men säkert igenom alla affärer på Jorvik och skrev ner allt det jag ville köpa, vart det fanns och hur mycket det kostade.

 

Såhär blev det tillslut:

 

Vet inte hur jag ska börja mitt inlägg men säger i alla fall hej. Sommaren närmar sig, jag slutar snart 9:an. Varje dag ser jag till att göra alla dagliga bortsett från några enstaka undantag, en runda brukar ta kanske tre timmar så det blir ju lite jobb ändå. Jag börjar komma ikapp men ryktesbyggningen. I torsdags blev jag beundrad med Åskviggens cirkel, i onsdags med Jorviks fiskeklubb. Idag blev jag beundrad med Goldspur familjen. Bara Södra avdelningen och G.E.D kontoret kvar.

 

Förresten var jag på Vrigstad marknad idag och införskaffade mig en ny Schleich-häst. Well, det var ett tag sedan sist. Jag har samlat lite på dem men inte övermänskligt ambitiöst. Har väl drygt 30 hästar nu + en åsna & en hund. I alla fall blev det en trakehnare hingst som fick namnet Convic.

 

Till att börja med har jag spelat aktivt i en och en halv vecka nu och tänkte börja blogga någorlunda regelbundet. Med regelbundet menar jag med jämna mellanrum. Det kanske blir två inlägg i veckan men jag ska väl försöka gräva lite djupare, typ.

 

Jag skrev ju att jag köpte Quasimodo av misstag men i övrigt har jag inte varit speciellt duktig på att presentera nya medlemmar i best-flocken. Efter att ha köpt min Selle Francais Megaknight (fortfarande smeknamnslös) köpte jag Silversong, Sully, min svarta arabhingst och inte långt efter det Achalteekern som jag trånat efter sedan den kom och dopte denna till Coraleye, Lyla. Därefter, ja den storyn finns att läsa några inlägg ner, kom Quasimodo, hans officiella namn är dock Marbleice. Nu för någon dag sedan införskaffade jag mig en grå Frisisk Sporthäst. Jag hade egentligen tänkt köpa den där araben jag planerade när jag fick hem Quasi istället. Men ja, jag ändrade mig i stista stund och jag ångrar inte det.

 

Jag har börjat spela igen, helt plötsligt. Grejen är att det här är helt olikt mig. Visst, jag har varit aktiv på många hemsidor i perioder. Då har jag tröttnat helt efter ett tag och sedan fått ett ryck och börjat spela igen dagar/veckor/månader/år senare. Då handlar det för det mesta om två saker.

1. Jag får dåligt samvete för att jag lämnar något bakom mig och tvingar mig själv spela. Det var ungefär så här det gick till efter sommaren 2013. Jag hade egentligen inget jättesug, varken till att blogga igen (vilket slutade med att jag slutade helt) eller spela. Det funkade dock ganska OK, även om jag inte hade överdrivet mycket att göra.
2. Jag började längta mig galen efter vad sidan erbjöd. Typ när jag började spela SSO efter sommaren 2012 (det var förövrigt då jag började spela mer "seriöst" och satsade på min dåvarande klubb Sea Wolves Order) Det var även ungefär såhär det gick till alla de gånger jag återvände till Stallet.se.

Hejsan smurfar. Jag har funderat lite på allt det här med SSO. Livet är liksom helt OK för tillfället. Jag har fått lite perspektiv och funderar allt mer på framtiden. Och jag vet att många tycker Hey, du är femton! Skit i framtiden, lev i nuet, men jag funkar bara inte så. Även om konståkningen (och knäna) och min sociala situation i skolan inte är som jag vill mår jag bra. Jag har faktisk börjat skriva seriöst på en bok, min bok (eller typ, ja, det ska så småning om bli en trilogi) som jag egentligen satte igång med för drygt ett år sedan, december 2012.

 

Nu tappade jag tråden lite. Det jag skulle säga var att även om jag fortfarande hänger med lite i SSO's community och kollar uppdateringar har jag inga planer på att faktiskt återvända. Som jag sagt tidigare gillar jag att skriva om hur jag känner mig och vad jag tänker på så det är därför jag fortfarande är här, på bloggen alltså, men jag lär starta upp en ny blogg framåt hösten som cirkulerar runt mitt "riktiga" liv.

 

En sista sak: Jag är riktigt urusel på att hålla kontakten med vänner så om ni som känner mig via spelet (eller missade den chansen) vill kontakta mig finns jag på Skype (ibland) under namnet marika.liew och så finns det ju gammal hederlig mail: [email protected].

 

Jag ångrar inte att jag startade mitt konto för drygt två år sedan. Det har varit två fantastiska år.

Alltså.. Jag vet inte varför han fick heta så. Jo förresten det gör jag:

Jag vet att jag sa att jag aldrig ska tillbaka hit igen, men det var inte riktigt sant. Grejen är att när saker gå snett i mitt liv är jag väldigt noggrann med att prioritera det ena eller andra. I det här fallet prioriterade jag bloggen sist. Anledningen till att jag ändå skriver här nu är att jag egentligen behöver prata med någon men det finns ingen att göra detta med. Jag har förmodligen flera underbara vänner på SSO som skulle lyssna men jag trivs ganska bra med att skriva ner mina tankar och känslor. I allmänhet älskar jag att utrycka mig i ord.

 

Hur som helst, i samband med att jag hälsade på Alice började jag även spela SSO igen. Faktiskt inte innan men det är inte viktigt i sammanhanget. I och med detta startar jag igång Wicked Wolves igen, denna gång helt utan mål, frånsett att omringa mig med vänner som jag bryr mig om. Självklart är alla välkomna som vanligt, så länge de bidrar till den positiva stämningen och inte tvärt om. WW kan vara det bästa beslut jag tagit under min tid på SSO så jag är väldigt glad att jag inte upplöste klubben. ♥

 

Och förresten, jag skulle tekniskt sett kunna tänka mig blogga igen. Fast i så fall endast mina vrickade åsiktsinlägg. Jag tror att tiden för outfitbilder och info om nya hästar är ute när det gäller min blogg.

Varfö är jag ens här? Jag skrev mit sista inlägg här för tre månader sedan och slutade sen helt utan förvarning. Jag spelade fortfarande väldigt mycket Starstable, fram till nyår kanske. Sen gav jag upp. Jag hänger dock fortfarande med i SSO's community av någon anledning. Läser bloggar, kollar in uppdateringar. Wicked Wolves har lagts på hyllan men inte upplösts vilket jag är äldigt glad för såhär i efterhand. Det har gått drygt en månad sedan jag slutade och jag har inte kännt något behov av att komma tillbaka, tyvärr. Skriver väldigt mycket nu för tiden, och läser. Under mellandagarna blev jag sjuk och läste därför ut Divergent på mindre än 48 timmar. (Fantastisk) och nu håller jag på att läsa den sista, Allegiant på engelska. Håller mest till på Rpgarea.com där jag rollspelar, och för er som inte vet vad det är har jag inte orken att berätta det just nu.

 

Vänta varför var jag här? Just det. Jag kommer inte tillbaka hit, till bloggen alltså, starstable vet jag inte. Jag var och träffade någon sjukgymnastspecialistgrej igår och fick reda på att jag har inflamation i bland annat två ryggkotor, akillessenan, något ledband och någon grej under foten. Detta på grund av mina fötter. Problemen har lett till ofantliga smärtor i mitt högerknä vilket gör mig på ganska dåligt humör. För att få bort detta och göra det möjligt för mig att träna normalt igen måste jag gå upp minst 4 kg i muskelmassa, sluta äta socker (och som sockerberoende är det ganska svårt) och istället äta endast protein och fett. Jag ska dessutom göra en massa komplicerade övningar typ tio gånger om dagen. Så jag är sur och vresig, men jag ska åka och besöka Alice Silverberg i helgen vilket jag ser fram emot.

 

Jag gjorde ett val och prioriterade bloggen sist, typ. Hejdå.

Jag måste medge att jag är både glad och besviken på grund av uppdateringen. Hade hoppats på bode nya kläder och smink, men inget kom. Istället kom dom på idéen med masker som jag faktiskt gillar skarpt. Gillar idéen med att man kan rida runt med sin favoritkaraktärs fejs över sitt eget. Är överlycklig som hittade min idol Ms Drakes mask, men hittar tyvärr ingen vargmask vilket känns lite märkligt med tanke på att det fanns så många andra djur. Jag hoppas i alla fall att det finns någonstans där ute. Det verkar som att området där man hittar spöket är kopplat till vilken mask man får vilket också är kul.

 

Detta är nog i huvudsak på grund av att jag är en lat människa som trotts at jag älskar att blogga och har en massa att blogga om inte orkar fota, redigera eller skriva ett inlägg. Framåt kvällen får jag dock ångest och skriver något ändå. I alla fall så var det fälttävlan i klubben under helgen och jag gav bort mina första SC i mitt spelandes historia till vinnaren. (By the way, grattis ännu än gång Nic ♥) Vilket förvånansvärt nog inte sved alls så mycket i plånboken, detta berodde nog mest på att klubben är en stor del av mitt SSO spelade.

Vilket tar oss till dagens huvudämne.

Man hör ganska många klubbägare säga att det är "min" klubb, mina regler, jag bestämmer vad jag gör, klubben är till för min skull. På sätt och vis är det så här med. Jag skapade min första klubb, Sea Wolves Order strax efter att jag blev lvl 5. Då insåg jag inte vilket ansvar det var och vad det betydde. När mina uppdrag sedan tog slut fanns det inget som höll mig kvar och jag tog en paus, länge. När jag kom tillbaks började jag lära mig att det fanns mer än bara uppdrag. Det fanns vänner. Klubbar ger mig mer djup i spelet, ger mig en anledning att fortsätta. Självklart finns vännerna alltid där, men i en klubb samlar man flera vänner på samma ställe. Upp till 50 stycken faktiskt. Alla klubbar är olika vilket är bra eftersom alla människor är olika.

Men istället för att centrera min klubb på en sak försöker jag variera min klubb så mycket som möjligt. Mycket aktiviteter med låga krav gör att både aktiva och lite mindre aktiva medlemmar kan vara med. Variation av aktiviteterna gör att det finns något för alla. Variation av medlemmarna gör att varje ny kan hitta en vän direkt!

 

 

För det är "min" klubb och den är gjord för mina behov. Mitt behov av vänner och mening med spelandet. Därför är jag villig att offra mycket för att medlemmarna ska trivas. För så länge de gör det vet jag vart jag har mina vänner ♥

 

Och självklart har jag vänner i andra klubbar eller som är klubblösa och dom betyder inte mindre för det. ♥ (Mycket hjärtan idag?)

Något jag tycker att SSO-teamet alltid lyckas bra med är att skapa unika personligheter. Jag har nog aldrig spelat ett spel där så många karaktärer har helt enga karaktärsdrag. Tänk vilket jättejobb dom måste lägga ner på alla dessa karaktärer men även hur ofantligt roligt det lär vara. Om jag bara ska dra ett exempel: Gavin.Min första reaktion var "nej med så trevlig han är" Men efter att ha lärt känna honom märker man ju att han är mer än så.

 

Jag vill se Skördebygden som ett nytt centrum. Det är en mening jag har spelat upp i mitt huvud ett antal gånger sedan teaserbilderna på Facebook dök upp. Vad menar hon med det? Jo, jag är inget vidare fan av GÅD och det av flera anledningar, men idag ska vi fokusera på en. Jag var inte aktiv när GÅD kom, men jag gissar att det var stor uppståndelse, och att största delen flyttade dit direkt.

Men GÅD höll inte i längden. Folk flyttade därifrån och nu för tiden är man i princip bara där om man ska levla eller möjligtvis shoppa, och detta skedde för att GÅD inte var ett nytt centrum. Det var bara ett påök av omrdet, en extra del. Bara ett stall, en by och ett rykte att bygga. Dessutom fanns det bara dagliga nån' dag i veckan och därför fanns det inget som höll en kvar. Det är alltså detta jag inte vill ska hända Skördebygden.

Än så länge tycker jag att det har börjat bra. Detta talar för att Skördebygden inte tynar bort likt GÅD:

• Området är mycket större är GÅD. Det finns bara en väg igenom GÅD men i SB finns det kringelkrokar mellan skog, berg, dalar, åkrar och städer och därför finns det mycket mer att upptäcka.
• V har redan börjat bygga rykte med 6 fraktorer: Wolf Hell, Jorvik Stallet, Jarlaheim och tre olika familjer, och med största sannorlikhet kommer det komma fler. Bedrövade Drews farm t.ex. På så sätt kommer vi ha mer att jobba för och området känns mycket levande när inte alla personer slängs in under samma rykte som i GÅD.
• Som det ser ut nu kommer vi i slutändan ha två hemstall på denna delen av SB. Jorvik Stallet och Bedrövade Drews farm (För ni måste erkänna att det stallet är byggt med designen av ett hemstall) Två är inte så många men det är i alla fall mer än ett. Dessutom verkade det som att det skulle komma en hel drös stall på SB's andra del.
• Affärerna är mer utspridda än i GÅD eller ja. I GÅD finns det bara affärer på två ställen: Fiskebyn och Stallet. I Sb finns det i, förutom Jarlaheim, Wolf Hell, Arenan, Stable Bucks, Paddockön och även på någon gård här och var. På så sätt känns området mer levande.

Fick ett samtal igårkväll av Isolde. Hon var en gamal vän till min syster Connie, min syster och de lärde känna varandra när hon var här på ridläger några år tidigare. Hon älskar att hjälpa missförstådda hästar och har en verksamhet i Skördebygden med ett par hästar som ingen vill köpa på grund av deras temperament. Hennes förhoppningar var att genom träning och kärlek en dag kunna sälja hästarna vidare till goda ägare. Fast det gick inge vidare för henne och nu för några dagar sedan fick hon beskedet att hon inte kunde hyra stallplatserna längre. Hon ringde tydligen Connie först men eftersom hon bor i stan nu med pappa och hans fru kunde hon inget göra, men hon berättade att jag var där och det var väl därför Isolde tog kontakt med mig.

 

Eftersom jag är nyinflyttad hade jag lite problem att hitta till gården men med en ordentlig vägbeskrivning gick det. Gården var ganska stog och ägdes egentligen av familjen Guldspurs. Dom hade länge hyrt ut stallet för en mycket låg kostnad men tillslut insåg dem att det inte skulle hålla i längden. 

 

I alla fall, så fort jag stiger in i stallet ser jag den här underbara Selle français hingsten. Utöver honom fanns det bara en ponny kvar. Hon hade faktsikt tack vare låga priser och löfte om att träna hästarna gratis lyckats få alla sålda. De var bara dessa två bråkstakar kvar. Hon erbjöd mig först samma sak men när jag änd hade pengar gav jag henne 890 sc för honom. Hon tackade inte nej då detta dessutom betydde att hon kunde behålla sin ponny. Som tack för hjälpen erbjöd hon sig att ge oss ett par lektioner för hon verkade vet vilken utmaning jag hade frönför mig att träna honom.

 

Och även visa att jag fortfarande lever. Jag har helt enkelt inte fått rätt tillfälle att slänga in ett inlägg på de senaste dagarna. Hur som helst ska jag försöka bli aktiv här igen, för det är ju faktiskt kul att blogga. Fast tänkte testa lite mer rollspelsbloggning framöver. Inte bara dock, kommer fortsätta med min helt ologiska tankeställningsinlägg men utöver det kommer jag följa Maggies "huvudberättelse" som självklart är kopplat till spelets egna. Det lär dyka upp en hel drös inlägg redan imorgon. Det som hänt i övrigt är att Maggie Westbridge har flyttat till Skördebyggden utan att ha ett hus, hon är därför hemlös, igen. (För er som inte förstår kopplingen kan jag berätta att jag helt plötsligt blev hemlös då mitt hus blev ersatt med Firgroves försäljningsstall) Och ni kanske tycker att jag är larvig som enivas med att ha ett "hus" men jag känner faktiskt att om jag har ett hemstall måste jag baske med också ha ett hus att bo i! I övrigt så planerar Maggie att börja på Jorviks Hippologiska institut. Dessutom har Wesbridge-familjen fått påök. Jag ske ge er en hint om namnet: